RÅD OCH TIPS
Logga Lunds Djursjukhus

Öppet alla dagar 08.00–24.00

Telefon 046-270 40 00 mån-fre 08.00-17.00

Akut telefon 046-270 40 10 alla dagar 08.00–24.00

RÅD OCH TIPS

Algblomning

Vid vissa tider på året kan algblomning förekomma i våra vattendrag. Detta kan leda till problem för både oss och våra husdjur. Speciellt utsatta är hundarna som gärna svalkar sig med ett dopp.

 

Blommande och döende alger kan avge toxiner (gifter) som kan vara farliga för levern och även ge upphov till hud- och ögonirritationer. Vissa gifter är även farliga för nervsystemet. Symptom på förgiftning kan vara illamående, kräkningar och i de mer allvarliga fallen rörelsepåverkan.

 

Om Du misstänker att Din hund har blivit utsatt för algblomning genom bad eller intag, kontakta oss omgående för rådgivning och vård.

 

Mer information om algblomningens utbredning hittar Du på www.lansstyrelsen.se.

 

 

Att åka utomlands med Din hund

Fråga Dig alltid om hunden eller katten mår bra av att följa med på resan eller om det är bättre för den att stanna i Sverige. Före resa, kontrollera alltid med Jordbruksverket (www.sjv.se) om reglerna ändrats, samt aktuella införselregler för det land som djuret skall resa till. Titta gärna också på hemsidan till SVA (www.sva.se), vilken har bra information gällande sjukdomar och smittsituation.

 

I januari 2012 genomfördes stora ändringar i reglerna gällande resa mellan länder, vilket påverkar införsel av hundar och katter till Sverige. Bland annat slopades kravet på avmaskning mot dvärgbandmask, samt kravet om godkänd antikroppstiter mot rabies vid resa mellan flertal länder. Vilka regler som gäller avgörs av ursprungslandet, om landet är EU- medlemsstat samt dess rabiesstatus. De länder som inte tillhör EU har delats in i ”listade länder”, vilka har ett kontrollsystem för rabies, och ”icke- listade länder” vilka saknar kontrollsystem.

Djurägare har möjlighet att ansöka om tillstånd från Jordbruksverket för införsel av valpar och kattungar som är mindre än tre månader gamla, om landet är rabiesfritt. Nedanstående regler är ej korrekta för handels- och fraktdjur, eller sällskapsdjur som reser i grupp om sex eller fler djur (se www.sjv.se).

 

Grundkrav för att resa INOM EU eller TILL EU från LISTADE LÄNDER utanför EU:

 

  • ID- märkning med mikrochip, eller tatuering gjord före 3 juli 2011.
  • Giltig rabiesvaccination (djuret skall vara märkt vid vaccination och vara minst 90 dagar gammalt vid första vaccinationen). Djuret får inte resa förrän det har gått 21 dagar efter grundvaccinationen. Observera att om grundvaccinationen består av två vaccinationer, så räknas de 21 dagar från och med den andra vaccinationen.
  • Djur från EU skall ha ett pass, medan djur från länder utanför EU skall ha ett veterinärintyg utfärdat av officiell/ behörig statlig veterinär på Jordbruksverkets blankett (vid resa in i Sverige).
  • Djur från länder utanför EU måste föras in i Sverige via Arlanda eller Landvetter flygplats (finns dock undantag, kontrollera alltid med Jordbruksverket).
  • Införsel skall anmälas till tullen.
  • Ingen avmaskning krävs. Vi rekommenderar dock att fortsätta avmaska mot dvärgbandmask för att undvika ytterligare smittspridning. Dvärgbandmask är ytterst farlig för människa. Använd ett avmaskningsmedel som innehåller ämnet praziquantel.

 

Den 29 december 2014 ändras den EU-lagstiftning som styr kraven för att resa med sällskapsdjur. Grundkraven är oförändrade, men vissa detaljer ändras. En av de stora förändringarna är utformandet av ett nytt EU-pass. Om ditt djur redan har ett pass så behöver du inte skaffa ett nytt. Passet får användas och fyllas på resten av djurets liv eller tills det blir fulltecknat. För mer information, vänligen läs vidare på här

Vidare rekommendationer (ej krav):

Vid resa till vissa länder kan det vara aktuellt med profylaktisk (förebyggande) behandling mot hjärtmask. Denna finns framförallt i de södra delarna av Europa och sprids via mygg. Behandlingen består i ett preparat innehållande makrocykliska laktoner. Försök att undvika vattensjuka områden och förorenade vattensamlingar.

Vid resa till länder som har fästingar rekommenderar vi även att djuret behandlas profylaktiskt med fästingmedel. Detta för att undvika smittspridning av fästingburna sjukdomar.

 

 

Avmaskning

www.avmaska.se och www.milbemax.se

 

Fransk hjärtmask hos hund (Angiostrongylus vasorum)

Fransk hjärtmask ses hos hund och räv och ger vanligen lunginflammationsliknande symptom.

Fransk hjärtmask är vanligt förekommande i bl.a. Danmark, England och Frankrike. Smittrycket är stort omkring Köpenhamn och i Nordsjälland. Risken att masken kommer till Sverige har ökat i och med att vi reser så mycket med våra hundar idag. Masken har hittats på ön Koster samt hos en räv på fastlandet.

Hjärtmasken har indirekt livscykel, dvs. att den kräver en mellanvärd för att kunna smitta sin slutvärd, som är hund eller räv. Sniglar och snäckor fungerar som mellanvärd och man har påvisat smittan hos vanligt förekommande arter både i Danmark och Skåne. Mellanvärdarna äter på avföring och får då i sig larver.

För att din hund ska smittas kräver det att den slickar på eller äter en mellanvärd. Från tarmen migrerar sedan larverna upp till höger hjärthalva och lungartär. Här fortplantar den sig , äggen sprids ut till lungan, hostas upp och sväljs, för att till sist passera ut med avföringen. Den tid det går från det att hunden har fått i sig larver tills att den bajsar ut nya larver varierar mellan 28 och 108 dagar.

Risken för att din hund skulle vara smittad utan att visa symtom finns. Symtomen varierar från ospecifika lindriga symtom till kraftigt försämrat allmäntillstånd, cirkulatorisk svikt och akut död. Vanligen ses dock hosta, andningsbesvär och trötthet. Det ses även problem med att koagulera blodet, vilket kliniskt kan visa sig i bl.a. ökad benägenhet att få blåmärken och näsblod.

För att påvisa infektionen krävs att man undersöker avföringen för larver. Hunden utsöndrar inte larver dagligen och därför samlas avföring från 3 på varandra följande dagar för undersökning.

Behandlingen består i avmaskningspreparat och understödjande behandling om så krävs. Efter behandlingen tas nya avföringsprover för att bekräfta behandlingsresultatet.

 

Rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis)

Det finns 2 typer av dvärgbandmask: hundens och rävens. Den dvärgbandmask, som man på senaste tiden har hört mycket om i medierna och som för första gången är konstaterad i Sverige, är rävens dvärgbandmask. Man upptäckte smittan i förbindelse med ett övervakningsprogram för dvärgbandmask. En räv i Uddevalla området, två fall i Västra Götaland, ett fall i Södermanland samt ett i Dalarna har konstaterats.

Rävens dvärgbandmask finns i större delar av Europa och hittades för första gången i Sverige i december 2010 hos räv. Rävens dvärgbandmask kan smitta till både hund och katt, men är mycket sällsynt. Den vuxna dvärgbandmasken lever i rävens (hundens/kattens) tarm och avger ägg, som kommer ut med djurets avföring. Äggen smittar mellanvärden, som utgörs av sork och små gnagare. Cykeln blir fullbordad när räven (hunden/katten) äter en smittad mellanvärd. Räven eller hunden får inga sjukdomssymtom av parasiten.

Man är nu rädd att människor i Sverige ska smittas med Echinococcus multilocularis. Sjukdomen ger mycket allvarliga symptom och det kan ta 5-15 år innan symtomen ses. Människor smittas genom att äta bär, svamp eller grönsaker som har blivit nedsmutsade med avföring från räv eller hund/katt. Äggen kan även sitta i pälsen på djuret.

Hos människor utvecklar parasiten sig i levern, men kan också sprida sig därifrån ut till övriga kroppen. Sjukdomen kan kräva levertransplantation.

I alpländerna smittas årligen ca 10 människor per 1 miljon invånare.

Det är därför viktigt att alla djurägare följer reglerna omkring avmaskning på hund och katt i förbindelse med utlandsresa. Det finns även avmaskningsrekommendationer för hund- och kattägare i områden kring Uddevalla, Södermanland, Borlänge och Gagnef.

De norska myndigheterna har bestämt att hundar och katter, som kommer från Sverige till Norge måste avmaskas.

För mer information kontakta oss gärna eller gå in på jordbruksverkets hemsida www.jordbruksverket.se.

 

 

Boktips

 

  • Kattens sjukdomar, Ann-Marie Nilsson
  • Varför gör katten så?, Susanna Rosén
  • Hälsoråd för hund, Birgitta Molin, finns på Apoteket
  • Hälsoråd för katt, Birgitta Molin, finns på Apoteket
  • Hundens sjukdomar, Birgitta Wikström
  • www.kattproblem.se

 

 

Fästingar

Det finns flera hundra fästingarter i världen och ett 15-tal i Sverige. Fästingar trivs nära marken på ett grässtrå eller någon buske. Den trivs bäst på skuggiga fuktiga platser. Fästingen lever 2-3 år och är ca 3-4 mm som vuxen.

 

Fästingen genomgår tre olika stadier och behöver suga blod i varje stadium för att utvecklas vidare. En befruktad vuxen hona som sugit blod för tredje gången lägger upp till tvåtusen ägg innan hon dör. Äggen kläcks efter några veckor och en ny generation fästingar har fötts.

 

Det är viktigt att skydda sin hund och katt om den vistas i marker med fästingar. Det finns olika preparat som är receptfria på apoteket. Fästingpreparaten ger inte 100% skydd, så kolla alltid dina djur och dig själv när du varit ute i skog och mark. Fästingen ska så snart som möjligt tas bort. Den dras rakt ut, långsamt, med en pincett så nära huden som möjligt. Att dränka en fästing i smör eller annat fett är fel. Om huvudet sitter kvar kan det ge upphov till en lokal reaktion i huden men utöver det har det ingen betydelse.

 

Fästingburna infektioner är vanligt på hundar. Det finns två sjukdomar nämligen Borrelios och Granulocytär anaplasmos (f.d. Erlichios) som är mest aktuella på hund. För mer information klicka på länkarna www.sva.se/Borrelia och www.sva.se/Granulocytär anaplasmos (f.d. Erlichios)

 

TBE (efter engelskans Tick-borne encephalitis), på svenska också kallad fästingburen hjärnhinneinflammation, är en sjukdom som framförallt drabbar människor. I Sverige förefaller smitta med TBE hos hund vara ovanligt förekommande. Läs mer på http://sva.se. TBE-smittan är mest utbredd längs Upplands och Sörmlands kuster, Stockholms skärgård och vid östra Mälaren. Några fall har under de senaste åren också konstaterats i vissa områden kring Vänern, Vättern, i Skåne och på västkusten, på Åland och på Bornholm.

 

 

ID-märkning

Enligt lag ska alla hundar vara registrerade och id-märkta. Det finns två olika sätt att id-märka sitt djur. Det ena är chip-märkning och det andra är tatuering i örat. Med chip-märkning menas att man för in ett chip t ex vid bogen i bogområdet under huden på djuret genom en liknande vaccinationsspruta, fast med en större nål.

 

Det kostar 70 kronor för en hundägare att registrera sin hund. Det är en engångsavgift. Du får en faktura när anmälan är registrerad. Att anmäla ägarbyte är gratis. Läs mer på Hundregistret

När du id-märker din katt skriver du under en blankett hos oss på Lunds Djursjukhus som vi skickar till SKK. Ägarregistrering av katt kostar 130 kr, detta är en engångsavgift. Läs mer på SKK.

Om djuret skulle springa bort, kan man lätt hitta ägaren genom att åka till närmsta veterinärklinik, polis eller tullen där man kan få tag på en chip-avläsare.

Med tatuering menas att djuret ges lugnande för att sedan med en tång trycka dit siffrorna i vänster öra. Om djuret är tatuerat, kan vem som helst läsa av och ringa kennelklubben för att hitta ägaren.

 

Djurskyddsmyndigheten ansvarar för Hund- och ägarregistret. Jordbruksverket i Jönköping förvaltar dessa register åt djurskyddsmyndigheten. Hundarna är registrerade hos Svenska Kennelklubben. Kom ihåg att ändra din adress om du flyttar.

 

 

 

Igelkottsfrågor

Om du hittar en skadad igelkott kan du vända dig till

Sandra Malmgren tel. 073-801 70 81

eller maila sandramalmgren45@hotmail.com.

 

 

 

 

 

 

Kastrera din katt

Ska man inte använda sin katt i avel bör man kastrera den. Hankatter som inte kastreras har en tendens att markera inomhus, kissa lite överallt. Är din katt en utekatt kan han förutom att para sig och få oönskade ungar även lätt hamna i slagsmål med andra hankatter. Kastrering av hankatt innebär att man tar bort testiklarna. Oftast blir katten lugnare och mer harmonisk och strövar inte så långt från hemmet.

 

Vid kastrering av honkatter tar man bort äggstockar och livmoder. Detta gör att de inte löper längre. Risken för livmodersinflammation försvinner också. Det finns P-piller man kan ge till sin honkatt, men det är inget vi rekommenderar. Katter som får P-piller har ökad risk för förekomst av livmodersinflammation och juvertumörer.

 

Merparten av juvertumörer hos katt är elakartade. P-piller ger aldrig ett hundraprocentigt skydd, skulle katten bli dräktig är risken att kattungarna blir missbildade. Detta medför i sin tur större risk för förlossningskomplikationer och katten kan behöva kejsarsnittas. Vi rekommenderar att man kastrerar sin katt från 6 månaders ålder.

 

Ring till oss på Lunds Djursjukhus och boka en tid. Du lämnar in ditt djur på morgonen och hämtar det igen på eftermiddagen. Vi ID-märker och vaccinerar gärna din katt i samband med kastrationen. Hankatterna bör stanna inomhus tills såret har läkt, ca 4-5 dagar. Honkatterna får ett sår på buken. Under tiden såret läker behövs en krage för att de inte ska komma åt att slicka på det. Honkatterna stannar inomhus i ca 14 dagar.

 

 

Ormbett

Huggormen är den enda giftiga orm vi har i Sverige. Om din hund eller katt blir biten:

Oftast kommer symtomen inom en timme, djuren blir trötta och matta. Det brukar svullna upp vid bettet, har de blivit bitna vid halsregionen kan andningen bli ansträngd.

 

Det har stor betydelse var bettet tar. Oftast är det på nosen eller på tassarna. Läpparna svullnar upp och kan bli ett par centimeter tjocka, svullnaden kan även sjunka ner på halsen. Tar bettet i tassen svullnar den upp och sprider sig uppåt benen. De flesta tror att bettet i nosen är det farligaste med tanke på luftvägarna. Trots att de flesta hundar och katter blir bitna i nosen är det de som blivit bitna i tassarna som har sämst prognos.

 

Giftet sprids via lymfcirkulationen. Den cirkulationen sköts till stor del av musklernas sammandragningar. Går hunden/katten på benet samt böjer och sträcker tassen sprids giftet ännu snabbare. Därför är det väldigt viktigt att du håller din hund stilla när den har blivit ormbiten.

 

Du ska alltid uppsöka en veterinär om din hund eller katt har blivit ormbiten. Anledningen är att det kan uppstå lever- och njurskador samt blodbrist. Dessa bör behandlas av veterinär.

 

 

Raketer och smällare

Det är vanligt att hundar utvecklar fobier mot skarpa ljud och upplevelser i samband med dessa. Till skillnad från inlärda rädslor, som mildras när hunden lär sig att det inte är farligt, utvecklas dessa fobier snabbt och blir ofta värre med tiden. Den ångest som upplevs vid en fobiattack är mycket obehaglig för hunden.

 

ADAPTIL är en feromon, ett dofthormon som ger hunden signaler om lugn och avstressning. Tre hundar av fyra blir inte alls så rädda av smällandet om ADAPTIL används. Feromonerna utsöndras i luften via en avgivare och skall sättas in minst en vecka innan skjutandet börjar. ADAPTIL-avgivare, spray eller halsband kan du köpa i vår butik eller på apotek.

 

Reagerar hunden kraftigt på skott eller smällare ska man vara hos sin hund på en så lugn plats som möjligt. Synintryck kan begränsas genom mörkläggning av fönster och full belysning i rummet, ljud genom musik/radio. Vissa hundar kan tolerera proppar av bomull i öronen. Bestraffa aldrig rädslan, förstärk den inte heller genom att ”trösta” – utan uppträd lugnt och försök om möjligt engagera hunden i en rolig lek. Försök vara ett föredöme, lugn, glad och orädd. Är dessa råd otillräckliga, eller ej praktiskt genomförbara kan eventuellt lugnande tabletter dämpa hundens reaktioner. Det finns både tabletter som bara ges för en kväll eller två och andra, ångestdämpande mediciner som tas under längre tid. Dessa mediciner förskrivs av veterinär i samband med besök

 

 

Tandsjukdom hos katter

Katter kan få en allvarlig tandsjukdom som heter FORL.

Läs mer om FORL här

www.djurtandlakaren.se.

 

 

 

 

 

 

Vilda fåglar

Fågelskydd Spillepeng tar hand om och vårdar fåglar som farit illa i Malmö och Lundregionen (Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Staffanstorp och Svedala kommuner). Du som finner en skadad fågel i denna region kontakta Fågelskydd Spillepengs ambulerande telefon 070-266 14 66 eller Kenneth Bengtsson privat 040/43 31 64, om ärendet är av mera allmän natur. Se Fågelskydd Spillepeng eller KFV Riks för allmänna råd och tips om hur man hanterar en skadad fågel.

 

 

 

 

 

Värmeslag - Sommarvarma bilar

Värmeslag drabbar oftast hundar som har suttit för länge i en varm bil. Det händer även hundar som har varit länge i solen utan att kunna skydda sig i skuggan. Låt hellre hunden stanna hemma i stället för att den ska sitta i bilen en varm sommardag. Värmeslag kommer fortare än du tror. En solig dag med +22 grader kan det bli upp mot +85 grader i bilen.

 

Vi ser tyvärr en del djur med allvarliga värmeslag, och det känns som att det ganska enkelt går att undvika - tex genom att inte ha dem i bilen.

Så fundera en extra gång till på om Ditt djur kanske mår bättre av att vänta hemma en stund.

 

Tecken på värmeslag är att hunden börjar hässja, saliverar, får feber, torra slemhinnor och hög puls. Vid allvarliga fall får hunden andningssvårigheter, börjar kräka eller försätts i koma. Kontakta din veterinär så fort du misstänker värmeslag. Viktigast är att få ner kropps-temperaturen. In med hunden där det är svalt, spola hunden med kallt vatten. Lägg kalla handdukar på hunden och kör till oss. Även om man lyckas svalka ner hunden bör man uppsöka en veterinär som undersöker hunden, så inga organ har tagit skada.

Tid på dygnet

Yttertemperatur

Sol/Skugga

Temperatur i bilen

08.30

14° C

Skugga

19° C

09.30

18° C

Skugga

38° C

10.30

20° C

Blandat

47° C

11.30

20° C

Sol

58° C

12.00

23° C

Sol

62° C

13.30

22° C

Sol

85° C

 

Åksjuka

En del hundar och katter kan bli åksjuka vid t.ex. bilresa. Träna din valp redan från början att åka korta turer som du sen ökar på. Låt valpen få leka och vila i bilen så den känner sig trygg där. Man kan även låta valpen få äta i bilen så den förknippar bilen med något positivt. Ha en transportbur till din katt där den känner sig lugn redan från början.

 

Rasta hunden innan bilresan och ge den ingen mat 2-3 timmar före ni ska åka. Ha gärna med något som hunden känner sig trygg med t.ex. en favoritfilt. Om ni ska åka långt så tänk på att stanna ofta och rasta hunden samt ge den vatten. Det finns olika medicinska alternativ för att minska illamåendet, kontakta oss på för mer information! Det finns även spray som heter ADAPTIL , hundens lugnande feromon eller Feliway kattens lugnande feromon. Detta sprayar du i bilen ca 20 minuter innan ni ska åka. ADAPTIL och Feliway finns att köpa i vår butik eller på apotek.

Logga Lunds Djursjukhus

LUNDS DJURSJUKHUS AB

Porfyrvägen 6, Box 128

Gastelyckan

221 00 Lund

 

info@lundsdjursjukhus.se